Steg för steg kymotrypsin
•
Proteinspjälkning är en intrikat process som består av flera steg. Processen börjar med att proteinspjälkningsenzym, såsom pepsin, trypsin, och kymotrypsin, binder till specifika platser på ett proteinmolekyl. Dessa enzymer agerar som molekylära saxar och klipper proteinet vid specifika punkter i kedjan, vilket leder till bildandet av polypeptider. Polypeptider är kedjor av aminosyror som är kopplade med peptidebindningar.
I nästa steg bryts dessa polypeptider ner till en-molekyl stora aminosyror. Detta kräver ytterligare enzymer, som till exempel peptidaser, som fungerar genom att bryta ner peptidbindningarna mellan aminosyrorna. Efter detta steg har vi de grundläggande byggstenarna för nya proteiner, aminosyror.
Det är viktigt att notera att olika proteiner kräver olika enzymer för att brytas ner. De enzymer som krävs för att spjälka ett protein är specifika för varje protein, och denna specificitet beror på proteinets struktur och sekvens. Detta innebär att varje protein har en unik uppsättning av proteaser som kan spjälka det. Det betyder också att felaktig proteinspjälkning, där proteiner inte bryts ner korrekt eller alls, kan leda till en rad sjukdomar, inklusive cancer
•
Elongering (förlängning) av aminosyrakedjan
Elongering: En tRNA med aminosyran fenylalanin (Phe) anländer till ribosomens A-plats.
En aminosyra kommer in till A-platsen
- Aha! A-plats = aminosyraplats
- UUC kodar för aminosyran Phe (fenylalanin)
De två aminosyrorna kopplas ihop med hjälp av rRNA-molekylerna i ribosomen.
Ribosomen flyttar sig en triplett framåt, och lämnar plats för nästa tRNA-molekyl.
När två aminosyror har kopplats samman, flyttar sig ribosomen en triplett framåt. En tRNA befinner sig nu i E-plats (Exit) och kommer strax att lämna ribosomen. Det växande proteinet finns i P-platsen. En ny tRNA-molekyl med aminosyra (i det här fallet tryptofan, Trp) binder till kodonet i A-platsen.
•
Ordet "protein" kommer av detta grekiska termen proteios, såsom betyder "den främsta från sitt slag". Det myntades , samt visar god på hur viktiga proteiner är.
Proteiner består av långa kedjor från aminosyror (eller egentligen α-aminosyror).
Proteiner består från långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något av aminosyror.
En lång aminosyrakedja kallas även för ett polypeptid alternativt peptidkedja.
En aminosyra har både en amingrupp (-NH2) samt en karboxylgrupp (-COOH)
En α-aminosyra har nästa generella struktur:
En generell aminosyra.
- "R" kan existera en väteatom eller enstaka mer alternativt mindre komplicerad kolkedja.
Hur stora är proteiner?
Bovint (= ifrån ko) insulin är en ganska litet protein
Modell från peptidkedjan inom bovint insulin.Insulin reglerar hur socker tas upp ifrån blodet mot muskler samt fettvänad
Molekylvikt: g/mol
Antal aminosyrerester: 51 st
Antal peptidkedjor: 2 st
Bovint glutamatdehydrogenas existerar ett stort protein
Bovint glutamatdehydrogenas.Molekylvikt: c:a g/mol
Antal aminosyrerester: c:a st
Antal peptidkedjor: c:a 40 st
En sektion proteiner äger så flera peptidkedjor, för att de möjligen snarast bör kallas proteinkomplex.
Proteinerna styr nästan allt likt sker inom cellen!