Behandling för alkohol
•
Behandling
Vem gör vilket kring patienten?
Primärvården
Primärvården har stora möjligheter för att tidigt upptäcka och behandla personer tillsammans riskbruk från alkohol eftersom prevalensen är så hög. Att intervenera vid riskbruk, skadligt bruk och beroende av måttlig svårighetsgrad ingår i primärvårdens uppdrag samt kan tillsammans med fördel bli en del av i allmänmedicinsk praktik. Behandling av abstinens kan också ske inom primärvården, se Principer för läkemedelsbehandling vid olika grader från abstinens på sidan Behandling av alkoholabstinens.
Beroendevården
Beroendevården bör tillhandahålla ett integrerat, lokalt omhändertagande för personer med allvarligare alkoholproblem, mot exempel nära blandberoende alternativt psykiatrisk samsjuklighet.
Allmänpsykiatrin
Den specialiserade psykiatrin har huvud- och samordningsansvar för insatserna till personer med psykisk störning samt skadligt bruk, där detta är angeläget att behandling sker integrerat. I många regioner ligger det uppdraget på särskilda kliniker fö
•
Inled med öppna och allmänt formulerade frågor, exempelvis ”Hur ser dina alkoholvanor ut i dagsläget?”. Det är sällan nödvändigt att ställa detaljerade frågor om konsumtionsnivåer vid första besöket. Alkoholproblemet kan ha funnits under lång tid och det väsentliga är att skapa en terapeutisk allians. Man behöver sällan vara rädd för att "tränga sig på". De allra flesta patienter med alkoholproblem är positiva till att diskutera alkohol i ett hälsoperspektiv.
Det är svårt att upptäcka tidiga symtom och tecken på att en patient har ett skadligt bruk av alkohol. Det är därför motiverat att ofta inkludera alkoholfrågor i anamnesen.
Förhållningssättet ska vara vänligt och empatiskt, lyssnande och icke-konfrontativt. Det saknas vetenskapligt stöd för konfrontativa metoder.
Utredningen bör innefatta somatiskt status, frågor om psykiatrisk samsjuklighet (exempelvis sekundär depression orsakad av alkohol, ångest, sömnproblem), annat substansbruk (ex tobaksrökning) samt bedömning av social funktionsnivå och problem inom andra livsområden som kan ha ett samband med alkohol.
Screeningformulär och intervjutekniker
Time-line Follow-Back
Time-Line Follow-Back (TLFB; Berman et
•
Läkemedelsbehandling av alkoholberoende
Forskningen har visat att behandlingseffekterna vid alkoholberoende är goda då man jämför med behandling av andra kroniska sjukdomar som hypertoni, typ 2-diabetes och astma. Även följsamheten i behandlingen är i nivå med följsamheten vid behandling av dessa sjukdomar.
Alkoholberoende är ett specifikt sjukdomstillstånd. Psykosocial behandling som inte fokuserar på alkoholberoendet, saknar effekt. Antidepressiv behandling av patienter med alkoholberoende har effekter på depressionen, men inte på alkoholberoendet. Behandling med ångestdämpande läkemedel har inte heller någon effekt på beroendet. Långtidsbehandling med bensodiazepiner (och besläktade sömnmedel) är nästan alltid kontraindicerad vid alkoholberoende och bör alltid handläggas inom den specialiserade beroendevården.
Vid behandling av patienter med psykisk störning och skadligt bruk måste såväl det skadliga bruket som den psykiska störningen och andra livsproblem, till exempel hemlöshet,