Kausalitet exempel
•
Korrelation och Kausalitet
I det på denna plats avsnittet lär vi oss om numeriskt värde viktiga term, korrelation samt kausalitet, såsom används då man tolkar den insamlade informationen till en statistisk undersökning.
Korrelation
När man utför ett statistisk granskning har man ett antal variabler vilket man tittar på. Exempelvis, om oss är intresserade av hur mycket period man spenderar utomhus, är kapabel vi existera intresserade angående regn alternativt sol besitter någon effekt på hur mycket man vistas ute.
För att ta reda vid om detta finns ett samband alternativt inte, använder man ofta ett spridningsdiagram för för att se hur observationerna existerar samlade. inom spridningsdiagrammet låter man den ena variabeln, finnas längs x-axeln, samt den andra variabeln, finnas längs y-axeln. För varenda tillgängligt värde på x-axeln markerar oss in dess motsvarande värde för y-axeln. Därefter undersöker vi angående det finns något mönster i hur observationerna sprider ut sig, som skulle kunna tyda på för att det finns ett samband.
När vi syftar på sambandet mellan variabeln längs x-axeln och variabeln längs y-axeln använder oss begreppet korrelation. Vi använder oss från tre olika fall på grund av att klargöra vilken typ av samverkan som sker mellan variabel
•
At to fenomener korrelerer eller samvarierer betyr ikke nødvendigvis at det foreligger kausalitet. For eksempel kan det være bakenforliggende faktorer som forklarer begge fenomenene. Eksempelvis kan det vise seg at antall hjemløse i en befolkning korrelerer med omfanget av kriminalitet. Vi kan imidlertid ikke slå fast på bakgrunn av dette at antall hjemløse er årsak til, eller har en kausal påvirkning på kriminalitet. Det kan blant annet være slik at den økonomiske situasjonen i befolkningen forklarer både antall hjemløse og nivået av kriminalitet. Den tilsynelatende sammenhengen mellom antall hjemløse og kriminalitetsnivået er da spuriøs.
For at det skal være et årsaksforhold mellom to fenomener må det være en ikke-spuriøs samme sammenheng mellom dem. I tillegg må det være en klar tidsrekkefølge mellom fenomenene, slik at den antatte årsaken inntreffer før den antatte virkningen, og det må være nærhet i tid mellom de to fenomenene, slik at den antatte virkningen inntreffer som en følge av den antatte årsaken. Det kan imidlertid variere hvor lang tid det tar før en virkning av en bestemt årsak kan observeres.
Selv om et årsaksforhold kan påvises empirisk, kan det være mer utfo
•
Kausalitet
Kausalitet, eller orsakssamband, innebär en form av nödvändighet i relationen mellan empiriska fenomen (ting eller händelser). Om kausalitet råder mellan två fenomen, kallas det ena orsak och det andra verkan. Statistiska samband kan sakna orsakssamband: två relaterade händelser kan till exempel bero på en tredje händelse. Relationens nödvändighet uttrycks i vetenskapliga lagar som i sin tur bygger på naturlagarna.
Vanliga antaganden inom naturvetenskapen är dels att verkan inte kan föregå orsaken, dels att allting har (minst) en orsak. I den antika filosofin (Aristoteles) finns också idén om teleologiska orsaker, vilket motsvarar vad vi närmast kan beskriva som syfte eller ändamål. I modern fysik finns idén att enskilda händelser på mikroplanet (exempelvis en atomkärnas till synes spontana sönderfall) är slumpmässiga, det vill säga inte låter sig förklaras som nödvändiga med hänvisning till någon lag. Frågan om det ändå meningsfullt går att föreställa sig någon orsak till dem är en av den moderna fysikens metafysiska tvistefrågor (debatten Einstein-Bohr). Denna tvistefråga anses ha avslutats genom att man experimentellt kunnat verifiera Einstein–Podolsky