Förbudet mot reformatio in pejus

  • förbudet mot reformatio in pejus
  • Förbud mot reformatio in pejus
  • Förbud mot böneutrop
  •     Vid tillämpningen från förbudet mot reformatio in pejus framstår såsom den otvivelaktigt viktigaste frågan, beneath vilka förutsättningar rättsmedelsinstansens dom bör anses såsom strängare än den överklagade domen. Jag antager ursprunglig, att endast brottets juridiska rubricering blivit av den högre rätten modifierad. I allmänhet innebär ett sådan förändring icke, att vårt förbud skulle hava blivit åsidosatt. Detta gäller dock med nästa viktiga reservation: om brottet, med beaktande av samtliga å saken verkande omständigheter, måste anses såsom väsentligen grövre än gärningen i dess ursprungliga juridiska rubricering, därför torde enstaka ändring hava skett till den tilltalades nackdel. Det existerar dock skäl att påpeka, att meningarna inom denna fråga gå starkt isär. — Vad åter målsäganden beträffar, så gäller det ovan sagda — mutatis mutandis — även om honom: om endast målsäganden överklagat domen, så äger förbudet mot reformatio in pejus icke respekterats, såvida brottet genom sin nya juridiska rubricering blivit väsentligen lindrigare än vad likt var fallet med bibehållande från den ursprungliga brottsbeteckningen.
        I följd med vad som för tillfället blivit anfört, torde man även böra anse, att den tilltalades rä

  • förbudet mot reformatio in pejus
  • LARS WELAMSON. Om anslutningsvad och reformatio in pejus. Institutet för rättsvetenskaplig forskning [III]. Sthm Norstedts. s. Kr. 16,

        I förevarande arbete, som utgivits med understöd från Institutet för rättsvetenskaplig forskning, har förf. till systematisk undersökning sammanfört två varandra närstående processuella institut, anslutningsvad och reformatio in pejus; båda innesluta åtskilliga ur såväl principiell som praktisk synpunkt betydelsefulla problem. Såsom förf. inledningsvis framhållit är det sistnämnda institutet grundläggande för de allmänna rättsmedlens funktion. Att undersökningen i denna del anknutits till anslutningsvadet som sådant beror av uppgiftens begränsning till att främst avse detta institut. Såsom förf. framhåller föreligger ock ett visst legislativt samband mellan de båda instituten.
        Förf. har fullt följdriktigt — ehuru arbetets titel kan tyda på motsatsen — först behandlat de spörsmål som angå förbudet mot reformatio in pejus. I detta sammanhang diskuteras institutet även ur rättspolitiska synpunkter samt avfärdas vissa teorier om grunderna för detsamma, såsom dess härledande ur rättsmedlens natur, ur rättskrafts- eller verkställighetssynpunkt

    NJA s.

    Reformatio in pejus? Bestämmande av påföljd för misshandel av normalgraden.

    Örebro tingsrätt

    Allmän åklagare väckte vid Örebro tingsrätt åtal mot M.R. för misshandel (åtalspunkt 6) enligt följande gärningsbeskrivning. M.R. har den 27 februari i bostaden på Kasten Ottergatan i Örebro uppsåtligen tillfogat M.H. smärta och ömhet samt underhudsblödning på höger överarm genom att tilldela henne ett slag på armen med en bokrygg.

    Målsäganden, M.H., yrkade i anslutning till denna åtalspunkt skadestånd av M.R. med 12 kr jämte ränta.

    M.R. åtalades därutöver för misshandel i fyra fall och ofredande i ett fall.

    M.R. var berövad friheten som anhållen och sedermera häktad från den 3 mars till dess han den 27 mars försattes på fri fot i samband med huvudförhandling i målet.

    Domskäl

    Tingsrätten (ordförande chefsrådmannen Marinette Gustafsson) anförde i dom den 17 april bl.a. följande.

    Domskäl

    Skuld

    M.R. har förnekat gärningarna.

    Vid huvudförhandlingen har förhör hållits med målsäganden M.H. M.R. har hörts över åtalet. På åklagarens och M.H:s begäran har vittnesförhör hållits med K.H. - - -.

    Av utredningen har inledningsvis följande framkommit. M.R. och