Funktion av stenbockskyltar

  • funktion av stenbockskyltar
  • Skylt stenras
  • Sten skylt
  • Stenbocks kurir är berättelsen om en av de mest dramatiska fartprestationerna i Sveriges historia.  Det var den 28 februari , sent på eftermiddagen, som den mytomspunna kuriren skickades från Helsingborg till Stockholm med bud om att Magnus Stenbocks karolinska armé hade besegrat en dansk invasionshär i Skåne. Den 3 mars var han framme i huvudstaden och kunde framföra sitt meddelande till den svenska statsledningen, representerad av Karl XII:s farmor – änkedrottning Hedvig Eleonora.   

    Enligt sin reseräkning till den statliga räntekammaren hade kuriren då lyckats tillryggalägga strax under 60 mil på cirka tre dygn.

    I detta avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om denna legendariska ritt genom dag och natt i ett Sverige tyngt av krig och motgångar. De tar utgångspunkt i talets nationalromantiska mytbildning, inte minst Carl Snoilskys ”Stenbocks kurir” som beskriver hur ”den vilde jägarn” blixtrar genom vintermörkret med fladdrande ryttarkappa – likt en spökryttare från helvetet.

    Larsson och Marklund samtalar om den historiska bakgrunden och reflekterar över innehållet i det brådskande meddelandet. Varför var S

  • funktion av stenbockskyltar
  • Stenbock

    Stenbock eller alpstenbock (Capra ibex) är en art inom getterna som förekommer i Alperna. Arten var i början av talet nästan utrotad men har efter intensiva skyddsåtgärder återhämtat sig.

    Utseende

    [redigera | redigera wikitext]

    En vuxen stenbock av hankön är i genomsnitt till centimeter lång och har en mankhöjd på 95 till 98 centimeter. Hos honor är den genomsnittliga kroppslängden centimeter och mankhöjden 73 centimeter. Honor väger 17 till 36&#;kilogram medan hannar kan väga 60 till &#;kilogram. Båda kön har sin största vikt under hösten och de är lättast efter vintern.[2] Bockarnas böjda horn kan bli upp till en meter långa (69 till 98&#;centimeter) medan honornas horn bara är några centimeter långa (18 till 35&#;centimeter) och nästan raka.[2] Båda könen har getternas typiska skägg. Hannar har under sommaren mörkbrun päls medan honorna är rödaktiga eller gulbruna. Under vinterhalvåret har bägge kön en gråaktig päls.

    Sommarpälsen är kort och saknar underull medan den långa och ulliga vinterpälsen har underull.[2]

    I motsats till nubisk stenbock (Capra nubiana) och sibirisk stenbock (Capra sibirica) saknar arten påfallande fläckar på frambenen

    Magnus Stenbock

    Född – Stockholms ort, Stockholms län
    Död – Danmark (i Frederikshavns kastell, Köpenhamn)

    Fältmarskalk, Guvernör

    Band 33 (), blad

    Meriter

    6 Stenbock, Magnus, son till S 4 inom hans 1:a gifte, f trol 12 maj inom Sthlm (jfr Eriksson, s 7f), d 23 febr på Frederikshav-ns kastell, Khvn.

    G 23 mars inom Sthlm, Ridd, m sin kusins dtr grev Eva Magdalena Oxenstierna, f 22 jan inom Strö, Skar, d 11 maj , dtr mot kanslipresidenten greve Bengt O (bd 28) o grev Magdalena Stenbock.

    Biografi

    Som son mot en från rikets främsta dignitärer fick S enstaka allsidig uppfostran. I barnaåren inskrevs denne vid UU, där denne dock ej kom för att vistas någon längre tidsperiod förrän hösten I stället undervisades denne i hemmet, från tillsammans med Olof Hermelin (bd 18) som informator. Dennes sammanfattning till fadern våren angående elevens framsteg låter bl a förstå att S behärskade latinet ganska väl och för att han inom fysiken samt fortifikationen drevs framåt från sitt eget intresse. inom april begav sig S och Hermelin på enstaka utrikes utflykt. Färdens inledande mål fanns Nederländerna, var S antogs som övertalig officer nära det regemente som innehades av Karl X Gustavs utomäktenskaplige son, greve Gustaf Carlsson. han re