Poströsta i kyrkovalet
•
Allt du behöver veta om kyrkovalet
Över 5 miljoner människor i Sverige är röstberättigade i kyrkovalet. Foto: TT
Guider |
Var fjärde år är det kyrkoval i Sverige. Då har de drygt 5 miljoner röstberättigade medlemmarna möjlighet att rösta om vilka som ska få bestämma i Svenska kyrkan under den kommande mandatperioden.
En artikel för dig som nyligen fått en uppgift i Svenska kyrkan eller bara är nyfiken.
Sedan år då Svenska kyrkan skiljdes från staten ansvarar Svenska kyrkan själv för kyrkovalet. Innan dess, under tiden som kyrkan och staten fortfarande hörde ihop, gick valet i Svenska kyrkan till på liknande sätt som kommunal, landstings och riksdagsval och med i huvudsak samma kandiderande partier.
Viktigt för demokratin
I den lag som trädde i kraft i samband med separationen av kyrkan och som reglerar statens förhållande till Svenska kyrkan beskrivs Svenska kyrkan som en demokratisk uppbyggd evangelisk-luthersk kyrka.
Precis som riksdagsvalets betydelse för demokratin är kyrkovalet alltså viktigt eftersom Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka.
Som Sveriges största trossamfund med drygt 5,6 miljoner medlemmar är eng
•
N&#;r du är kapabel r&#;sta
Rösta inom din vallokal på valdagen
På valdagen 21 september röstar du inom din vallokal. På röstkortet, som ni får bostad i brevlådan några veckor före valet, står detta vilken vilket är din vallokal. Viktigt: Du kunna bara rösta i den vallokal vilket du tillhör.
Förtidsrösta
Förtidsröstning innebär för att du röstar någon annanstans än inom din vallokal. Förtidsröstningen startar den 8 september samt pågår fram till samt med valdagen den 21 september. varenda röster vilket läggs inom förtidsröstningslokaler kallas för förtidsröster, även angående röstningen sker på valdagen. Du måste ha tillsammans dig ditt röstkort samt kunna bevisa att ni är ni. Röstkortet används för för att skicka din röst mot din vallokal, där den räknas.
Budrösta
Att rösta via bud innebär för att en individ lämnar över dina röster i en särskilt, igenklistrat kuvert (ytterkuvert för brev- och budröst (K4) antingen på valdagen i din vallokal
•
Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka, vilket bland annat betyder att kyrkan styrs av folkvalda som väljs genom kyrkoval som hålls vart fjärde år. Nästa kyrkoval äger rum den 17 september. Alla medlemmar som fyllt 16 år är röstberättigade.
Kyrkovalen följer samma princip som de allmänna valen till kommun, landsting och riksdag, men i kyrkovalen väljer man istället representanter till kyrkofullmäktige i den egna församlingen (eller pastoratet), till stiftsfullmäktige och till kyrkomötet som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ (motsvarande riksdagen).
I kyrkovalet röstar man på så kallade nomineringsgrupper. Tre av de nomineringsgrupper som deltar i årets kyrkoval är politiska partier – Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna – vars kyrkopolitiska program bygger på partiprogrammen.
Övriga nomineringsgrupper är partipolitiskt obundna. De största av dessa är Borgerligt alternativ (BA, som vänder sig till väljare med borgerliga värderingar), Frimodig kyrka (FK, som förespråkar en tydligt kristen kyrka med Jesus i centrum) och Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (PoSK, som vill vara en plattform för kyrkligt engagerade som inte